Får du tillräckligt med sömn?

SÖMN
Lyx eller nödvändighet?

FÖR SOMLIGA är sömn slöseri med tid. De vill hellre vara fullt upptagna med att arbeta och att umgås med sina vänner och sover bara när de är mycket trötta. Å andra sidan finns det sådana som natt efter natt ligger och vrider sig i sängen fram till de tidiga morgontimmarna och som skulle kunna ge vad som helst för en god natts sömn.

Varför har somliga så svårt att sova, samtidigt som andra väldigt gärna vill hålla sig vakna? Bör vi betrakta sömn som en lyx eller som en nödvändighet? För att kunna besvara de här frågorna måste vi förstå vad som egentligen händer när vi sover.

Mysteriet med att man somnar

Exakt vad det är som gör att man förlorar medvetandet och somnar är fortfarande ett mysterium. Forskare har dock kommit fram till att sömn är en komplicerad process som styrs av hjärnan och att den följer en biologisk klocka på 24 timmar.

Produktionen av tillväxthormon är som störst under sömnen

När vi blir äldre, ändras våra sovvanor. Ett nyfött barn sover under korta, täta perioder som sammanlagt uppgår till 18 timmar per dygn. Enligt sömnspecialister finns det vuxna som behöver bara tre timmars sömn, medan andra behöver upp till tio timmar.

Nya forskningsrön visar att variationer i vår biologiska klocka också förklarar varför en del tonåringar har så svårt att komma upp ur sängen på morgonen. Den biologiska klockan tycks flyttas fram under puberteten, vilket gör att ungdomar både vill gå och lägga sig senare och stiga upp senare. Den här sömnfördröjningen är vanlig och brukar normalt försvinna under senare delen av tonåren.

Vår biologiska klocka styrs av kemiska ämnen, och man har redan identifierat många av dem. Ett av dem är melatonin, ett hormon som man tror orsakar sömnighet. Melatonin produceras i hjärnan, och vissa forskare tror att det ansvarar för minskningen av kroppens ämnesomsättning innan man somnar. När melatonin frigörs, sjunker kroppstemperaturen, blodflödet till hjärnan minskar, och våra muskler förlorar gradvis sin spänning och slappnar av. Vad händer sedan, när man sjunker ner i sömnens mystiska värld?

Sömnbrist ger hungerkänslor

Ungefär två timmar efter det att vi somnat börjar våra ögon röra sig snabbt fram och tillbaka. Iakttagelsen av det här fenomenet fick forskare att dela in sömnen i två huvudfaser: REM-sömn (rapid eye movement) och non-REM-sömn. Non-REM-sömn kan i sin tur delas in i fyra stadier av allt djupare sömn. Under en god natts sömn uppträder REM-sömnen flera gånger och växlar med non-REM-sömnen.

De flesta drömmar inträffar under REM-sömnen. Kroppen upplever också en maximal muskelavslappning, vilket gör det möjligt för den som sover att vakna och känna sig fysiskt utvilad. Dessutom tror vissa forskare att ny information inpräntas i vårt långtidsminne under det här sömnstadiet.

Under den djupa sömnen (non-REM-sömnens tredje och fjärde stadier) sjunker blodtrycket och hjärtfrekvensen, vilket ger blodomloppet möjlighet att vila och skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom är produktionen av tillväxthormon som störst under non-REM-sömnen, och det finns en del tonåringar som producerar så mycket som 50 gånger mer tillväxthormon på natten än på dagen.

Sömnen tycks också påverka vår aptit. Forskare har upptäckt att sömnen verkligen är, som Shakespeare skrev, ”sovlet på livets fest”. Vår hjärna tolkar brist på sömn som brist på mat. Medan vi sover utsöndras leptin, det hormon som normalt upplyser vår kropp om att vi har ätit tillräckligt. När vi håller oss vakna längre än vi borde, producerar vår kropp mindre med leptin, och vi känner begär efter kolhydrater. Sömnberövande (sömndeprivation) kan därför leda till ökad kolhydratkonsumtion, vilket i sin tur kan leda till fetma. (Se rutan ”En tupplur efter maten”.)

Det är viktigt att få tillräckligt med sömn för att ha en frisk kropp och ett friskt sinne

Viktigt för hälsan

Men det här är inte allt. Sömn gör det lättare för vår kropp att oskadliggöra fria radikaler – molekyler som sägs påverka cellernas åldrande och till och med orsaka cancer. I en studie som nyligen gjordes vid University of Chicago var det 11 unga, friska män som fick bara fyra timmars sömn per natt under sex dygn. Vid slutet av den här perioden fungerade deras kroppsceller som hos 60-åringar, och insulinnivån i blodet kunde jämföras med nivån hos dem som lider av diabetes! Sömnberövande påverkar till och med produktionen av vita blodkroppar och hormonet kortisol, vilket gör att en person lättare får infektioner och hjärt-kärlsjukdomar.

Utan tvivel är det viktigt med sömn för att man skall kunna ha en frisk kropp och ett friskt sinne. Enligt forskaren William Dement, som är grundare av det första centret för sömnstudier, vid Stanford University i USA, ”tycks sömn vara det som främst visar hur länge man kommer att leva”. Deborah Suchecki, som är forskare vid ett centrum för sömnstudier i São Paulo i Brasilien, säger: ”Om folk visste vad som händer i en kropp som berövats sin sömn, skulle de tänka sig för både en och två gånger innan de säger att sömn är ett slöseri med tid eller något som bara är till för sådana som är lata.” (Se rutan ”Verkningarna av för lite sömn”.)

Men är all sömn stärkande? Varför kan en del sova en hel natt och ändå inte känna sig pigga? I följande artikel behandlas några av de vanligaste sömnstörningarna, och den visar också hur man kan få kvalitetssömn.

Startsida | Trosuppfattningar | Framtiden | Medicin | Ämnen | Kontakta oss | Publikationer | Språk | Register

Copyright © 2005 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. All rights reserved.