VEM ÄR
GUD?

Har Gud ett namn?

GUD talar själv om vad hans namn är. I Bibeln säger han: ”Jag är Jehová, det är mitt namn.”* (Jesaja 42:8, Helge Åkesons översättning) Jehova är den vanligaste formen av det hebreiska namn Gud gav sig själv. Du kanske blir förvånad över att det här unika hebreiska namnet förekommer tusentals gånger i forntida bibelhandskrifter. Det förekommer faktiskt oftare än något annat namn i Bibeln.

På frågan ”Vad är Guds namn?” svarar somliga ”Herren”. Men det är ungefär som att svara ”presidentkandidaten” på frågan ”Vem vann valet?” De här svaren är inte särskilt bra, för varken ”Herren” eller ”presidentkandidaten” är namn.

Varför uppenbarade Gud sitt namn för oss? Det gjorde han för att vi skulle kunna lära känna honom bättre. Vi kan illustrera det så här: En person kan kallas chef, professor, pappa eller farfar beroende på omständigheterna. De här titlarna säger oss något om honom. Men hans egennamn påminner oss om allt vi vet om honom. På liknande sätt får sådana titlar som Herren, den Allsmäktige, Fadern och Skaparen oss att tänka på olika sidor av Guds verksamhet. Men det är bara hans egennamn, Jehova, som påminner oss om allt vi vet om honom. Hur kan någon säga att han känner Gud om han inte känner till hans namn?

Det är inte bara viktigt att känna till namnet utan också att använda det. Varför det? Därför att Bibeln säger: ”Var och en som anropar Jehovas namn skall bli räddad.” (Romarna 10:13; Joel 2:32)

---

*  En förklaring av innebörden i Guds namn och varför det inte finns med i en del bibelöversättningar ges på sidorna 195–197 i boken Vad lär Bibeln?, utgiven av Jehovas vittnen.