Jehovas vittnens officiella webbplats

Startsida Trosuppfattningar Framtiden Medicin Ämnen Kontakta oss Publikationer Språk

Bibeln online: Nya världens översättning av Den heliga skrift

Jeremia 52:1-34

1 Sidkịa var tjugoett år gammal när han blev kung, och han regerade elva år i Jerusalem. Och hans mors namn var Hạmutal; hon var dotter till Jeremia från Libna. 2 Och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon, i enlighet med allt som Jehojạkim hade gjort. 3 Ty på grund av Jehovas vrede skedde detta i Jerusalem och Juda, tills han hade kastat bort dem från sitt ansikte. Och Sidkịa gjorde uppror mot Babylons kung. 4 Och under hans nionde år som kung, i tionde månaden, på tionde dagen i månaden, kom Nebukadrẹssar, Babylons kung, mot Jerusalem, han och hela hans militärstyrka, och de lägrade sig mot henne och byggde en belägringsmur mot henne runt omkring. 5 Så var staden under belägring ända till kung Sidkịas elfte år.

6 I fjärde månaden, på nionde dagen i månaden, blev hungersnöden svår i staden, och det fanns inget bröd för landets folk. 7 Slutligen blev stadens försvarsverk genombrutna; och alla krigsmännen tog till flykten och drog om natten ut ur staden längs vägen genom porten mellan de två murarna som är vid kungens trädgård, medan kaldéerna var lägrade runt omkring mot staden; och de drog vidare längs vägen mot Ạraba. 8 Och en militärstyrka av kaldéer satte efter kungen, och de hann slutligen upp Sidkịa på Jerikos ökenslätter, och hela hans militärstyrka skingrades och skildes från honom. 9 Sedan grep de kungen och förde honom upp till Babylons kung i Ribla i Hamats land, för att han skulle avkunna domar över honom. 10 Och Babylons kung lät slakta Sidkịas söner inför hans ögon, och även alla Judas furstar lät han slakta i Ribla. 11 Och Sidkịas ögon gjorde man blinda. Sedan band Babylons kung honom med kopparbojor och förde honom till Babylon och satte honom i det hus där han hölls i förvar ända till sin dödsdag.

12 Och i femte månaden, på tionde dagen i månaden, det vill säga under kung Nebukadrẹssars, Babylons kungs, nittonde år, kom Nebusarạdan, chefen för livvakten, som stod inför Babylons kung, in i Jerusalem. 13 Och han brände upp Jehovas hus och kungens hus och alla hus i Jerusalem; ja, varje stort hus brände han upp i eld. 14 Och kaldéernas alla militärstyrkor, som var med chefen för livvakten, bröt ner alla Jerusalems murar, hela vägen runt om.

15 Och några av de ringa bland folket och resten av folket, som hade lämnats kvar i staden, och överlöparna, som hade gått över till Babylons kung, och resten av de skickliga hantverkarna, dem förde Nebusarạdan, chefen för livvakten, i landsflykt. 16 Men av de ringa i landet lät Nebusarạdan, chefen för livvakten, några vara kvar som vinodlare och som arbetare som utför pliktmässig tjänst.

17 Och kopparpelarna, som hörde till Jehovas hus, och karvagnarna och kopparhavet, som var i Jehovas hus, slog kaldéerna sönder och förde sedan all kopparn från dem till Babylon. 18 Och hinkarna och skovlarna och ljussläckarna och skålarna och bägarna och alla kopparredskapen, som man brukade utföra tjänst med, tog de. 19 Och karen och fyrfaten och skålarna och hinkarna och lampställen och bägarna och skålarna som var av äkta guld, och dem som var av äkta silver, tog chefen för livvakten. 20 Vad beträffar de två pelarna, havet, som var bara ett, och de tolv koppartjurarna, som var under havet, och karvagnarna, som kung Salomo hade gjort till Jehovas hus, visade det sig vara omöjligt att fastställa vikten av kopparn från dem – från alla dessa redskap.

21 Och vad pelarna angår, var varje pelare arton alnar hög, och en tråd på tolv alnar kunde nå runt den; och dess tjocklek var fyra fingerbredder, den var ihålig. 22 Och kapitälet därpå var av koppar, och det ena kapitälet var fem alnar högt; och vad angår nätverket och granatäpplena på kapitälet, runt om, var alltsammans av koppar; och den andra pelaren hade precis detsamma som dessa, också granatäpplena. 23 Och det var 96 granatäpplen på sidorna; allt som allt var det 100 granatäpplen på nätverket runt om.

24 Chefen för livvakten tog dessutom Serạja, den främste prästen, och Sefanja, andreprästen, och de tre dörrvaktarna, 25 och från staden tog han en hovfunktionär, som var tillsyningsman över krigsmännen, och sju av de män som hade tillträde till kungen och som påträffades i staden, och härförarens sekreterare, den som skrev ut landets folk till krigstjänst, och 60 män av landets folk som påträffades mitt i staden. 26 Nebusarạdan, chefen för livvakten, tog alltså dessa och förde dem till Babylons kung i Ribla. 27 Och Babylons kung slog ner dessa och dödade dem i Ribla i Hamats land. Så gick Juda i landsflykt, bort från sin jord.

28 Detta är det folk som Nebukadrẹssar förde i landsflykt: under det sjunde året 3 023 judar.

29 Under Nebukadrẹssars artonde år var det 832 själar från Jerusalem.

30 Under Nebukadrẹssars tjugotredje år förde Nebusarạdan, chefen för livvakten, judar i landsflykt: 745 själar.

Alla själarna var till antalet 4 600.

31 Och under det trettiosjunde året av Jehojạkins, Judas kungs, landsflykt, i tolfte månaden, på tjugofemte dagen i månaden, upplyfte Ẹvil-Mẹrodak, Babylons kung – samma år som han blev kung – Jehojạkins, Judas kungs, huvud och förde honom ut ur fängelsehuset. 32 Och han talade vänligt med honom och satte hans tron högre än de andra kungarnas troner som var hos honom i Babylon. 33 Och han tog av sina fångkläder, och han åt alltid hos honom alla sina livsdagar. 34 Och vad hans underhåll beträffar, gavs honom ett ständigt underhåll från Babylons kung, varje dag det han behövde, ända till hans dödsdag, alla hans livsdagar.